MNW 10 år (1979)

Nu i december är det exakt 10 år sedan det icke-kommersiella skivbolaget Musiknätet Vaxholm (MNW) släppte sin första platta. MNW har tillsammans med övriga icke-kommersiella bolag, stått som en garant för att “smal” och olönsam – men viktig – musik spelats in och spritts. Mats Lundgren berättar historien om den progressiva musikens första skivbolag.

TORE BERGER, under 10 år en av stöttepelarna för MNW. (foto: Anna Olofson)

Att knuffa fram MNW i rampljuset som icke-kommersialismens fanbärare nummer 1 skulle uppröra många känslor. Utmärkelsen vore dessutom grovt felaktig. På barrikaden har MNW kämpat tillsammans med en rad andra liknande bolag som alla varit med om att hålla fanan högt

Faktiskt är det så att MNW:s existens idag säkert varit osäker om bolaget inte fått sällskap av Silence, Nacksving, Mistlur, Musiklaget m fl. Inte heller liknar dessa bolag utspridda röda fläckar på kartan, isolerade från varandra. Alla sammanbinds av ett finspunnet kontaktnät där blodådrorna varierar i tjocklek beroende av överensstämmande ideologier och gemensamma intressen.

Det man kan säga om MNW är att bolaget var först på scenen. En noslängd före kollegan Silence.

Året var alltså 1969 när MNW startades. Initialerna stod då för Music Net-Work och bakom dem fanns ett litet entusiastiskt och praktiskt Vaxholmsgäng, intresserade av teknik och media. MNW byggde en primitiv studio och började spela in plattor.

Första plattan

Gorillagruppen var en samling unga. poeter, konstnärer och kritiker som bildades under 60-talet. Gruppen bytte under åren namn flera gånger: Sound of Music, Gunder Hägg, Blå Tåget för att slutligen samla spillrorna i Stockholm Norra. Detta gäng hade ett brinnande musikintresse samt goda kontakter med MNW.

Det resulterade i att gruppen under namnet Gunder Hägg spelade in den första LPn “Tigerkaka” samma år. MNW hade redan spelat in ett par singlar där de engelska texterna dominerade. Man kan säga att ’Tigerkaka’ var den första, mest svenska plattan som gjordes.

London-kontor

Music Net-Work hade storvulna planer. Den sk progressiva musiken började dyka upp vid den här tiden, men den avsiktliga satsningen gjordes på kommersiell musik. Man satsade på hitlistor, succéer och skaffade t o m ett lokalkontor i London!

Distributionen sköttes av CBS-Cupol.

Ändå kom det flera svenska grupper som spelade in på MNW: NJA-gruppen (senare Fria Pro) och Contact.

– Det fanns ett behov av ett bolag som gav svenska grupper en möjlighet att spela in sin musik, förklarar Tore Berger, musiker och medlem i f d Gunder Hägg, som då jobbade på MNW.

De sista suckarna av 60-talet blev omvälvande. Den ideologiska omorienteringen och förkastandet av gamla utjänta ideal ledde till en explosion i maj -68. Åren efter ungdomsrevolten fick de politiska termerna en mer praktisk inriktning. Man sökte efter nya vägar till ett annat, bättre samhälle.

Man sökte en egen identitet.

Explosion av nya svenska grupper

I Sverige pålades den första viktiga grunden ner på Gärdet 1970. Det blev en explosion av nya svenska grupper som övergav de utländska musikaliska förebilderna för rock och pop. Texterna var ofta politiska, kritiska mot konsumtionssamhället. Grupperna hade något att säga. Därför sjöng man på svenska.

– Från början fanns en solidarisk nyfikenhet både hos publik och musiker på allt nytt som kom ur den här rörelsen. Fokuseringen på något enstaka band var bara en olycklig avvikelse Folk lyssnade verkligen aktivt på det okända, säger Leif Nylén som också spelade i Gunder Hägg.

Konkurs

För MNW gick det bra. 1970 flyttade man till ett nytt större hus och byggde en bättre studio. Däremot var greppet om ekonomin i det närmaste obefintlig. Pengarna rann ut fortare än de kom in. 1971 stod konkursen för dörren.

Några av aktieägarna samlades för att diskutera om MNW gick att rädda. I bolagets katalog fanns trots allt en del god musik. Dessutom var namnet inarbetat. Och bolaget var viktigt i kampen för att skapa ett alternativ till den kommersiella skivmarknaden.

Genom ett privat lån räddades MNW. Kontoret i London stängdes. Bolaget bytte namn till Musiknätet i Waxholm.

Under sommaren detta år tog MNW kontakt med kollegan Silence. Båda förstod att de själva måste ta kontrollen över distributionen av sina plattor. Därför bildades det gemensamma bolaget SAM-distribution. Samma tanke om kontroll över alla produktionsled låg bakom beslutet att starta ett eget skivpresseri fem år senare.

Små marginaler

Även om ekonomin hölls i ett fastare grepp blev man mer beroende av att andra skötte sig. Liknande bolag bildades i de nordiska grannländerna; plattor gick på export men det dröjde innan de betalades.

– Fortfarande är ett av de största problemen att få in pengarna för sålda plattor tillräckligt fort, förklarar Tore.

Konsekvenserna kan bli katastrofala.

Hela tiden balanserar man med mycket små marginaler.

Det danska bolaget Demos konkurs utlöste en intern kris för MNW 1978. Man blev tvungen att drastiskt minska personalen för att sänka de fasta kostnaderna.

Idag (1980) ägs MNW av en förening. 1978 skedde en utökning av antalet medlemmar till 18, i avsikt att aktivera föreningen. Medlemmar är de anställda, musiker och några som länge arbetat aktivt med MNW.

MNW har i snitt gett ut tio plattor varje år. Jubileumsåret talar man varmt om samlingsplattan med numret 100P. Årsomsättningen är f n cirka 2 milj kr.

“Vi ville inte ha flaggskepp”

Mycket av MNW:s ekonomi har stabiliserats med hjälp av “flaggskeppen”, i första hand Hoola Bandoola Band och Nationalteatern. Detta är något MNW fått kritik för, trots att Hoola la av -75 och Nationalteatern gick till Nacksving -76. Kritikerna hävdade att MNW inte skulle bygga sin ekonomi på storsäljaren.

Tog man tag i den kritiken när grupperna lämnade MNW?

– Vi hade egentligen aldrig velat ha flaggskepp, säger Leif. Då låtsades vi inte riktigt om att de gjorde det möjligt för oss att producera andra plattor.

– Vi sa att vi inte skulle bygga på storsäljare som finansierade andra produktioner. Den kulturpolitiska målsättningen var och är att alla plattor ska bekosta sig själva.

– När grupperna försvann så borde vi kanske ha funderat på vad det innebar för vår ekonomi, säger Tore, men det gjorde vi aldrig. Ekonomiskt blev det ingen kris – ekonomin var väldigt bra då – och vi hade kvar plattorna de gjort. Och dom säljer fortfarande.

Kulturdiktatur

Vilken betydelse har MNW haft för den ickekommersiella musiken?

– Bolaget har haft en enorm betydelse, speciellt kulturpolitiskt, menar Tore. Sverige kunde haft en kulturdiktatur om inte vi, och naturligtvis de andra bolagen bildats.

– Om MNW inte uppstått hade det helt säkert kommit ett annat liknande bolag istället, säger Leif. Men då kanske mer typ MAi med en puritansk politisk vänsterinriktning.

– MNW har hela tiden varit experimentellt och sökande inom musiken, anser Tore.

MNW sov

MNW kan väl sägas alltid ha varit på hugget, ständigt öppen för att lyssna och diskutera nya riktningar inom musiken. Men när punken nådde Sverige sov man. Stenhårt. Den svenska nya-vågen förändrade MNW:s gamla roll. Tidigare hade man i lugnan ro suttit på ändan och tagit emot de mellan 75-100 demotejper som varje år ramlade in från grupper som ville göra en platta. Nu blev man helt plötsligt tvingad ut ur huset för att lyssna på den nya musiken och knyta kontakter.

Det tog tid. Närmare ett år innan man kom iväg – mycket beroende på att de nya banden inte var sä intresserade av att göra plattor. Den musiken levde när den spelades ute i ett socialt sammanhang. En platta var bara död.

– Oftast bygger det på naturliga kontakter, menar Tore. Man går inte ut och snackar med ett gäng med ett färdigskrivet kontrakt på fickan.

Idag är kontakten med nya-vågen-gängen bra. De har också delvis ändrat uppfattning om att spela in musiken.

När punken kom, kom samtidigt kritik från den nya generationen mot bl a MNW. Hela musikrörelsen utpekades som ett gäng medelåldringar som spelade tråkig och livlös politiserad musik. MNW var för stort och stelt.

– Genom åren har det funnits en massa schabloner om oss; hur texterna ska vara, musiken låta osv, förklarar Tore, men det är fel.

– MNW har alltid haft identitetsproblem, menar Leif. Vad står MNW för? Tittar man på den breda utgivningen och jämför med andra bolag är det svårt att säga. Vi har gjort tema-plattor: Sånger om kvinnor, Tjejclown, Kåklåtar, Alternativ Festival.

Tema-plattorna är bra exempel på den kulturpolitiska rollen MNW har. Man har kunnat delta i initiativ som kommit utifrån i viktiga frågor. Dels sätta igång med egna projekt. Alternativfestivalen 1975 är väl det mest kända.

Behövs MNW i framtiden?

Vad har man lärt sig under de gångna 10 åren? Behövs MNW i framtiden?

– MNW är en resurs, en struktur, en teknik, en erfarenhet som finns om hur man långsiktigt och stabilt möjliggör en kontinuerlig utgivning utanför de kommersiella bolagens intressen, svarar Leif.

– På ett sätt kan man säga att MNW har fullgjort en av sina uppgifter, säger Tore. Vi har varit de frontsoldater som gjort det möjligt för den icke-kommersiella invasionen att gå vidare. MNW har aktivt stött bildandet av andra bolag.

– Barrikaden där vi kämpar nu är skivdiskarna, att få ut våra plattor.

I klartext handlar det om ekonomin igen. Fortfarande lever man till viss del på de pengar som kommer in från flaggskeppens plattor. Men den källan börjar sina nu. Åtta av de senaste tio utgivna plattorna går inte ihop.

De ökande produktionskostnaderna, bl a höjda oljepriser, gör att man måste sälja minst 5 000 ex av varje platta för att gå runt. För ett par år sedan var den siffran mindre än hälften. Nyligen har man dessutom investerat 100 000 kr för att förbättra studion.

– Ett statligt kulturstöd, liknande litteraturstödet skulle kunna ge oss en möjlighet att jobba vidare på ett bra sätt, t o m ge folk som jobbar här avtalsenliga löner. Nu sker en stor del av arbetet ideellt, säger Tore.

Frågan är om MNW överlever ytterligare 10 år.

.

Artikeln är publicerad i HiFi & Musik nr 1-1980, återpublicerad här 2019 /c MatsLundgren.se

Filed Under: HiFi&MusikMusik

RSSComments (0)

Trackback URL

Leave a Reply




If you want a picture to show with your comment, go get a Gravatar.