banner ad above posts

Konsten att få jorden i fräsning

BLOGG. Oavsett om det är höst eller vår, så aktualiseras frågan om den kommande odlingssäsongen.

För många handlar den stora knäckfrågan om man ska köpa en jordfräs eller enbart hyra en. Är inte svaret självklart ska man definitivt tänka igenom saken, och det finns en rad faktorer som gör beslutet lättare. För har man inte kört en tidigare väntar en präktig överraskning när man står där och försöker styra besten. Här väntar en träningspass som inte kan göras på gymmet. Garanterat.

Lite oväntat blev detta med jordfräsinköp en tidstransportör. Som mycket ung var jag sommarbarn hos släktingar som var lantbrukare. Äldste sonen Leif var dock gammal nog att få hjälpa till på gården och jag minns som igår när han till andra frukost (förmiddagsfikat) uttalade ordet “kvickrot” som en irriterad svordom.


(foto: www.bondbloggen.fi)

Att harva åkern innebar att ständigt stanna traktorn, hoppa av och sparka och slå loss så mycket som möjligt att de uppharvade kickrötterna som satt packade på harvmedarna. Ett evighetsjobb, kvickrötterna verkade aldrig ge upp och förökade sig möjligen genom delning under harvningen och år från år.

Det här avskräckte inte Leif, tvärtom så övertog han senare gården med brodern sin. Han lärde sig leva med kvickroten, för han älskade innerligt detta med odling och att fritt kunna röra sig i landskapet.

Många, många år senare kommer detta minne till mig, då frågan aktualiseras också i mycket mindre skala (se bilder längre ner). Nu handlar det inte om en harv, utan om en jordfräs, som är ett slags mellanting mellan plog och harv.

För oss blev beslutet enkelt att ta. En snabb marknadsöversikt av jordfräsar under 5 000 kronor landade i en modell från Stiga för 3 499 kronor. (Varför just den återkommer vi till längre ner i texten.) Alternativet var att hyra en maskin, men närbelägna uthyrarföretag ville ha minst 600 kronor per dag och oftast tillkom bränsle ovanpå det.

Se även vårt Test: Jordfräs Stiga SRC 550 RB – stor i jorden

På en arbetsvecka hade vi betalat hyrmaskinen, så det var lika bra att köpa. Vi gissade också rätt i att man inte orkar köra åtta timmar per dag, framför allt om man inte kört en jordfräs tidigare. Till stor del handlar det om teknik, men ändå krävs en hel del kraft att manövrera fräsen som i denna prisklass väger drygt 40 kg. Proffsfräsar väger mycket mer.

Lika viktig faktor för hyra/köpa-beslut är hur stor markytan är som ska fräsas. Handlar det om en odlingsplätt på en mindre villatomt ska man definitivt hyra. Och det även om marken är “rå” dvs igenvuxen och rotfylld. I vårt fall skulle vi återerövra och expandera ett trädgårdsland som under flera år legat i träda. Under sådana förutsättningar måste man inse att jordfräsen ska köras i omgångar, från ganska grund ytbearbetning ett par varv, och senare bearbetning på djupet.

Kirskål är inte att leka med, särskilt om den blandat sig med andra rotintensiva växter. Vi blickade ut över en cirka 70 kvadratmeter djungelliknande del av den länge orörda men nyinköpta trädgården, vilken fick arbetsnamnet “åkern”. Innan vi överhuvudtaget kunde sätta jordfräsen i marken släppte vi loss en röjsåg med både såg- och röjklinga ett par varv. Först när växtligheten ovan mark var jämnat med marknivå, kunde jordfräsen kallas in.

Det är här inledningens associationer till kvickrot väcks. (foto: odla.nu)

Efter bara någon meter är jordfräsbladen fyllda med rötter, och då har fräsdjupet enbart varit 5 cm (se bild nedan).

Ingen idé att försöka gå djupare. Men se det som positivt. Här lindas rötterna upp och blir trots allt enklare att hacka av/samla ihop än om man skulle försök kratta upp dem. Kratta måste man ändå göra efter att jordfräsen gjorde denna grunda bearbetning av ytan man vill odla på.

Stäng av motorn, ner på knä. Medels kniv och planteringsspade lossar jordrullen efter en stund. Hysta upp i skottkärran och kör bort rötterna. Efteråt blir jorden så mycket jordigare och lättare att bearbeta vidare.

Nästa vända går på djupet. Vi valde bort jordfräsmodeller som klarade bredare bearbetning, det går inte snabbare på en “rå” jord, tvärtom bara tyngre. Däremot valde vi en modell med bakväxel (inte alla har det) och det visade sig vara en lyckträff. För även när det gäller djupfräsning kan man behöva korrigera riktning framåt och vid vändningar. 43 kg lyfter man knappast hur som helst, särskilt om den är nere på 20 cm djup.

Efter tre omgångar fräsning började det se riktigt bra ut, om man jämförde med hur det såg ut innan.

Med två decimeters djup bearbetar man matjordslagret och minns jag rätt så görs det generellt bäst på hösten inför vårsådden. Man ska inte gå så djupt på våren eftersom mikromiljön som återetablerat sig sedan höstfräsning i så fall påverkas negativt med sämre skörderesultat som följd.

Men googlar man på detta verkar det råda delade meningar, så vi körde även en djup omgång till på våren för att få det så rotfritt som möjligt.

Ytterligare två varv i april gjorde susen. “Åkern” hade ett helt annat utseende, och intrycket i höstas (som då verkade bra) framstår som blekt i jämförelse.

För oss tog det cirka tio dagar att jordfräsa ytan vi ska odla på. Under arbetet lärde vi oss att jordfräsen själv kan gräva sig ner och sakta “guppa sig” framåt om man håller emot respektive trycker på lite lagom. Vi märkte också att arbetet blev rejält mycket tyngre när jorden var våt. Så vi kan säga att vi hade en del tur att det var så mycket uppehåll i september när grundjobbet gjordes. Och att vi sedan bearbetade mark som till en hel del bestod av sandjord gjorde knappast saken sämre.

En sak till. Bränsle.

Man kan köra på vanlig bensin, men eftersom man står nära fräsen och avgaserna inte alltid blåser bort å är det verkligen värt att istället använda biobränsle som är skonsamt både mot miljön och den egna hälsan.

Så här ser det ut just nu när detta skrivs. Ingen av oss orkar riktigt med ogräset, som invaderar snabbt. Vi valde därför att täckodla med två olika sorters marktäckväv, för att testa vad som ger bäst effekt. Potatisen är i marken och blasten förväntas växa upp genom hålen i väven.

Här är strax täckväven på plats. Nu ska resten av “åkern” fyllas med härliga grödor.

 

Filed Under: BloggI blickfånget

RSSComments (0)

Trackback URL

Leave a Reply




If you want a picture to show with your comment, go get a Gravatar.

Protected with IP Blacklist CloudIP Blacklist Cloud