banner ad above posts

Dude York ‘Sincerely’ recenseras – låter bra och mycket

Dude York
Sincerely
HARDLY ART/PLAYGROUND
HHHH+

Det finns olika sätt att växa upp. På sin tredje fullängdare har Seattletrion Dude Work tonat ner sitt spret och insett att man inte kan göra allt på en gång, framförallt om man ska låta arg och otålig hela tiden.

Med bättre fartkontroll och större melodiskt fokus lyckas gitarristen och sångaren Peter Richards, Claire England, bas och sång, tillsammans med trummisen Andrew Hall spela sig fram till något enastående intensivt.

Borta är kantigheten från förr, och nu finns här mycket gott som påminner om Pixies. Både klang och gitarrslingor till bakgrundsdroon och tjejrösten i kören som bara kan förnimmas.

Det som skiljer är att Dude York hela tiden pendlar mellan amerikansk powerpop och brittisk mer skir glitterpop. Och bandet kombinerar med den äran. Resultatet blir både stötigt och flödande, låtarna mestadels under 3’30 i snitt.

Styrkan i trions ljudbild vilar mycket på trycket i Richards gitarr. På platta är det lätt att få det riktigt fett med massiva pålägg, men hur håller det live undrar man? Oerhört bra, faktiskt. Kolla exempelvis Dude York live med inledningsspåret “Black Jack” på YouTube. Kolla också liveversionen som är minst lika imponerande.

I zipfilen från skivdistributören inträffade en malör med just “Black Jack”. Låten var förväxlad med inledningsspåret på albumet med Sleater Kinney – Live In Paris, även det ett ny formidabel release (SubPop/Playground) som jag gärna puffar för. Tjejerna på den plattan sjunger lika härligt fräckt som Claire England, så det tog en stund innan jag fattade misstaget.

Jag hade gärna hört Claire sjunga mer, även om Peter Richards tillåts dominera, vilket hans röst håller för och är en viktig del i bandets uttryck.

Det finns också mycket av punkens attityd både i bandets lätt uppkäftiga uttryck och underton av uppror. Texterna ligger i linje med bandmedlemmarnas ålder och handlar ofta om frigörelse, leva bland betongen, bli hämtad till polisförhör och avsky mot att andra anser till vad man ska tycka. Alltså alla funderingar och känslor som snurrar i en hormonstinn kropp, där kärlek är lika viktigt som att hänga med polarna och göra roliga grejer.

Dude York låter bra och mycket. Så gott att det redan nu lovar en strålande framtid för oss musikälskare.

Recensionen är även publicerad i HiFi & Musik nr 3-2017 /c MatsLundgren.se

Filed Under: MusikRecension

RSSComments (0)

Trackback URL

Leave a Reply




If you want a picture to show with your comment, go get a Gravatar.