banner ad above posts

Curse Of Lono ‘As I Fell’ recenseras – lite elakare gitarrspel och svärta

Curse Of Lono
As I Fell
Submarine Cat/Border
HHHH

.

Londonkvartetten följer upp förra årets löftesrika debut med ett album som är strået vassare.

Låtarna är fortfarande präglade av americana formulerat ut ett brittiskt perspektiv.

Det finns fortsatt en intressant anstrykning av Johnny Cash i musiken, men det är ett förvaltat arv och inte något som är snott rakt av.

Curse Of Lono blandar upp sin musik med influenser från mer än bara country. Här finns också mycket av det episka indierocken. I många av låtarna kan man höra det stilla berättandet och sparsmakade gitarrspelet som en gång hos Triffids. Och det gör knappast musiken mindre intressant.

Texterna matchar återigen musikens nyans av längtan med berättelser där svårfångad kärlek känns som ett tema.

Jag vill nog påstå att ’As I Fell’ tillomed fått några stänk av det lite elakare gitarrspel och svärta jag efterlyste i debuten.

Uppföljaren visar ett band på rätt väg och Curse Of Lono spinner en karriär som blir allt mer spännande att följa.

Recensionen är även publicerad i HiFi & Musik nr 10-2018 /c MatsLundgren.se

Filed Under: MusikRecension

RSSComments (0)

Trackback URL

Leave a Reply




If you want a picture to show with your comment, go get a Gravatar.