Car Seat Headrest ‘Making A Door Less Open’ låter lätt ofokuserad

Car Seat Headrest
Making A Door Less Open
Matador/Playground
* * *

.

På sitt tredje (eller femte, eller 11:e eller 13:e, beroende på hur man räknar), har Will Toledo fått sällskap av Andrew Katz (trummor), Ethan Ives (gitarr) och Seth Dalby (bas). Förväntningarna är förstås skyhöga efter Toledos tidigare fantastiska album ’Teens of Denial’ och ’Twin Fantasy’.

Toledo har fortfarande en bra röst och oftast en tankeväckande tvist på tillvaron, på språket (albumtiteln är snyggt finlir) och hur en poplåt kan sättas ihop. Hans känsla för melodier är oftast intressant, även om det just denna gång kanske inte når hela vägen fram.

Man får intrycket av att hans genialitet störs av något, kanske av den förälskelse som kommer till uttryck i många av låtarna. Märkligt nog känns det också lite vemodigt i de nya melodierna, vilka tidigare mest kunde associeras med glädjeglöden i Ray Davies (Kinks) stämma eller Ramones speciella rockdriv – saker som förr snyggt införlivades i Car Seat Headrests musik.

Att må skit har alltid varit något av Toledos känslomässiga baslinje i låtarna han skrivit. Kanske har berömmelse och uppmärksamhet förstört hans koncentration med ’Making A Door Less Open’, eller också mår han så mycket bättre nu än i början då han spelade in sina låtar i baksätet där i bilen.

Efter fyra års arbete med att få fram nytt material, känns det som att vi borde fått mer än det här.

Recensionen är även publicerad i HiFi & Musik nr 6-2020 /c MatsLundgren.se

Filed Under: HiFi&MusikMusikRecension

RSSComments (0)

Trackback URL

Leave a Reply




If you want a picture to show with your comment, go get a Gravatar.