Årskrönika 2017 – kulturella glimtar av hopp

ÅRSKRÖNIKA. BLOGG. Läste faktiskt igenom min Årskrönika 2016 för att slippa upprepningar innan jag fattade pennan nu.

Det enda goda man kan säga om världspolitiken är att pajasen i Vita Huset ännu inte använt koderna till kärnvapenmissilerna. Punkt.

Politiken handlar fortfarande väldigt mycket om de frågor, bl a svek, arrogans och brist på empati, som Matt “The The” Johnson formulerade redan på 80-talet. Samma Johnson som nu släppt trippelalbumet ‘Radio Cineola Trilogy’ där hans funderingar om politik – samt den kreativa rädslan om att misslyckas är lika stor som att lyckas – fram till i övermorgon även finns att beskåda som film på SvtPlay The Inertia Variations (se även min post Matt Johnson i SvT).

Av storheter som lämnade oss detta år minns jag främst Chuck Berry. Rockens anfader  kommer på andra sidan göra fortsatt succé med sin duck walk, och alla egna hits som tände så många andra av rockens storheter som ännu lever kvar.

Bland mina möten med betydelsefulla artister är det främst Holger Czukays frånfälle som berörde mej mest. Vi sågs maj 1984 i ett för mej oförglömligt möte: “Han var lika vänlig som intensiv. Under vårt samtals gång kunde hans ansikte få ett stort allvar och rösten röd hetta, för att plötsligt spricka upp i ljus och skratt.” (se vidare Holger Czukay + Jaki Liebzeit R I P,  Holger Czukay & Jah Wobble: Den flytande rytmen är ett levande väsen och Recension: HOLGER CZUKAY – Der Osten lst Rot (Virgin)).

Tidigare i år hade hans bandkollega Jaki Liebzeit vandrat vidare, och då basisten och trummisen lämnar bandet, då finns det anledning för resterande musiker och ffa publiken att börja oroa sig, så att säga.

Nu hade Holgers och Jakis Can redan lagt ner för många år sedan, men det känns alltid oerhört sorgligt när kreativa människor liksom bara upphör då de har så mycket kvar att berika oss andra med.

Ändå måste jag säga att deras efterlämnade musik, må vara i form av lekande allvar eller lustfylld precision, ger inspiration och kulturellt hopp till de i eftervärlden törstande.

Intressantast personliga mötet i år, skedde med Stefan Zachrisson, till vardags kommunikatör på Kulturhuset i Stockholm, men ännu viktigare redaktör och eldsjäl i tidskriften BCNVT (Bläck Charm Nostalgi Vassa Tänder). Nummer 2 av publikationen innehåller intervjuer med bl a Tom Wolgers och Twice A Man m fl, allt mycket läsvärt.

BCNVT och inte minst Stefans brinnande intresse över kulturella yttringar, långt utanför klickjournlistik och lismande kulturbevakning, är ett fördöme av nyfikenhet och en svetslåga av hopp för alla som både har kultur som mental näringskälla och även kanske önskar få uppmärksamhet för något icke-kommersiellt utanför samhällets numera kräksjuka selfie-besatthet.

Det gamla året slutar på en söndag, det nya börjar på en måndag.

Äntligen lite ordning och reda från start!

🙂

Filed Under: Blogg

About the Author: Här på bloggen skriver jag mest tester och recensioner och om saker jag finner intressant. Men fotografi har ständigt varit en försmådd lust, och efter 40 år som (utbildad) journalist återvänder jag hit - se matslundgrenphotography.com. Berätta utan ord är en direkt närvarande utmaning. Och bilden träffar sen andra delar i oss där text oftast hamnar i analysfiltret (eller i högre grad borde göra det).

RSSComments (0)

Trackback URL

Leave a Reply




If you want a picture to show with your comment, go get a Gravatar.

Protected with IP Blacklist CloudIP Blacklist Cloud